31 Oktober


31 Oktober 2013


Safari i Queen Elisabeth National Park


Vaknade strax efter klockan fyra i morse pga något konstigt ljud utanför vårt hus. Från ett annat sovrum som andra i vår grupp nyttjade hade de sett en Flodhäst gå omkring och riva gräs. Somnade om och klockan sex var det uppstigning eftersom vi skulle ut med Jeeparna på Safari kl 06.30. Vår guide hade fått rapport om lejon i direkt anslutning till där vi bodde, vi körde bara några hundra meter och fick en lysande start på dagen med vårt första lejon, en stor hona. Det tillhörde ovanligheterna att lejon vistades så nära Lodgen, men den hade följt efter ett litet Vårtsvin som den hade tänkt äta till frukost. Några hade sett hur lejonet hade släppt maten som den faktiskt också redan fångat men hon blev avbruten av den plötsliga uppmärksamheten runt henne. När vi sedan kört bara någon kilometer till så stod en Waterbuck (får översätta senare) så fint med soluppgången i bakgrunden. Vidare en bit till så såg vi en stor fin Elefant. Vi förstod då att vi bodde mitt bland många olika vilda djur. Tur att ingen av oss fick för sig att gå ut på natten och uträtta sina naturbehov utomhus. Vi fortsatte vidare en lite längre sträcka till en plats där trädklättrande Lejon ofta uppehåller sig. Visst vi såg dem men avståndet var relativt långt, tveksamt om mina foton därifrån blir användbara. Vidare till en utsiktsplats där det också fanns en sjö för salttillverkning i dalen. Men det var nog inte därför guiden var angelägen om att vi skulle hinna dit utan för att vi skulle köpa souvenirer i de små butikerna där. Vi hade nu redan sett mycket olika djur på vägen, Vårtsvin, Giant Forest Hog, Bushbuck, Reedbuck, Uganda Kob och Buffalo, översättningar kommer senare. Vi började återfärden och vi var relativt nöjda med vad vi fått se så här långt. Längs vägen tillbaka vid ett buskage fick vi se en hel Elefantfamilj med fyra Elefanter som stod och smaskade gröna löv. De var endast några meter från bilen så här hade vi riktig närkontakt med dem och fick några bra fotovinklar också. Färden med Jeepar avslutades med att vi fick se en White Uganda Fish Eagle i en trädtopp som snällt satt och väntade på att få bli fotograferad.


Kl 09.30 var vi tillbaka och åt Brunch med en bedårande utsikt ut över Kazinga Chanel och Lake Edward, härifrån ser man också över till grannlandet Kongo. Efter att maten var uppäten och och vi vilat en stund så var det dags för en båtsafari på Kazinga Chanel. Det var bara att njuta varje minut av den 2h långa båtturen. Här fick vi se Elefanter gå ner till vattnet för att dricka tillsammans med mängder av Bufflar och Flodhästar. Vi såg krokodiler krypa ner i vattnet från land när vi passerade. Vi följde ett par Nile Monitor Lizards från båten när de gick på en stig längs med vattnet. Antalet fågelarter vi såg var omöjligt att hänga med och räkna dem alla. Dessa två timmar får helt klart läggas till listan över upplevelser att minnas för livet. De båda timmarna är också väldokumenterade både på foto och film.


På vägen mot vårt nästa mål Kyenjojo satt vi och pratade lite om våra fantastiska upplevelser. Vi var flera som var överens om att det enda vi möjligen saknade var att vi inte sett några apor alls. Resan idag var på ca 15 mil och det tar lite tid här i Uganda jämfört med hemma i Sverige. När vi hade ca 4 mil kvar till målet så fick vår chaufför Ssenyange Damiano syn på en Babian vid vägkanten. När vi stannade och slängde ut lite kex så kom det genast flera. En av dem klättrade runt på vår Jeep en stund så vi fick verkligen studera dessa djur på riktigt nära håll. Därför kan vi nu också pricka av Babian på listan över djur vi sett här i Uganda.


Något som jag personligen gärna skulle vilja diskutera med Ugandiska myndigheter är den totala avsaknaden av trygga och säkra skolvägar för alla skolbarn oavsett ålder. De går på sidorna om landsvägen ibland i dubbla led, mellan dem kör bilar och lastbilar i hög fart. Man ser också riktigt små barn, kanske i fyra - femårsåldern vandra ensamma på både stora och små landsvägar. De kan säkert sina vägar och vart de ska men när man ser bilar och lastbilar dundra förbi i hög fart så är det ändå en skrämmande syn. Överhuvudtaget så saknas egentligen allt när det gäller Trafiksäkerheten. Jag har sett hela familjer sitta på en enda MC med det allra minsta barnet sittande ovanpå styret. De MC förare som jag har sett använda någon form av hjälm på huvudet hittills kan jag säkert räkna på handens fingrar och då har jag sett tusentals motorcyklar. Om du blir stoppad av polisen så hittar de nästan alltid en anledning till att ge dig böter, men du kan förhandla dig ur den situationen genom att ge pengar till poliserna själva så att de kan dryga ut sin lön på så vis. Straffen för brott är annars hårda med våra mått mätt, tex så kan stöld ge dig 5 års fängelse.


Många saker ter sig lite underliga när man jämför med Sverige eller Europa. Men det ät lite orättvis att göra sådana jämförelser. Ugandierna är mycket hårt arbetande folk och efter deras förutsättningar fungerar det egentligen förvånansvärt väl. Har nu suttit och skrivit i bilen längs vägen och nu närmar vi oss dagens slutmål, Kyenjojo.